En urinblåsa som har slutat fungera p.g.a. skador på nerverna kallas en neurogen urinblåsa.
Neurogen urinblåsa kan uppstå som en följd av:
- Ryggmärgsskada
- Multipel skleros
- Spina bifida
- Diabetes
- Stroke
- Parkinsons sjukdom
- Hjärntumörer
Även om nervskadan inte påverkar hur njurarna producerar urin, kan en allvarlig konsekvens av skadorna vara nedsatt funktion av urinblåsan, såsom lagringskapacitet och samordning mellan blåsans sammandragning och sfinktrarnas avslappning.
Det finns två huvudkategorier av dysfunktioner som förknippas med neurogen urinblåsa – överaktiv (spastisk) blåsa och (slapp) blåsa:
Överaktiv (spastisk) blåsa
Urinblåsans muskler drar spontant ihop sig när blåsan börjar fyllas med urin, vilket orsakar inkontinens (d.v.s. oavsiktlig tömning) eftersom personen inte vet när tömningen kommer att inträffa.
Slapp blåsa
När urinblåsan inte kan tömma ut urin då den förlorat sin muskelstyrka och förmåga att dra ihop sig tillräckligt för att kunna tömma. Utan lämplig behandling riskerar en slapp urinblåsa att töjas ut och bli skadad eller infekterad då personen kan vara oförmögen att känna när blåsan är full. Bakterier kommer då inte att avlägsnas genom blåstömning och kan därmed spridas i urinblåsan.
Vissa personer kan ha nervskador som ger en blandad påverkan på urinblåsan. Detta innebär att urinblåsan kan vara både slapp eller spastisk, vilket kan leda till mer varierade och oförutsägbara symtom.
Symtomen vid en neurogen urinblåsa måste behandlas noggrant. Om urinblåsan har förlorat sin naturliga förmåga att tömma sig är intermittent kateterisering den föredragna metoden.
